Det blåser här i Falkenberg, jag vill inte ens ut och fotografera. Min bild är upptryckt på jättestor canvass och står i skyltfönstret till Gallerix i Stenungsund, enligt vanligtvis välunderrättad källa. Jag skulle ju gärna vilja se det på plats, men det är lite för långt. Men tanken gör mig lycklig, det kan jag försäkra!

Hamlet och jag kurar inomhus i soffan. Läser gamla salongsdäckare och har det väldigt mysigt. Här ytterligare rosor. Imorgon får jag ta mig samman och träna på något annat.

Idag har jag sålt min första bild! Tack Eva, som förmedlade kontakten. Hade ju vissa planer, men på helt andra bilder. Jätteroligt när andra tycker om det man gör. Här helt annan bild.

Brottas med min nya kamera. Ok, det blir bättre bilder men jag är inte säker på att det är värt besväret.

Käre Maken fixar panel vid taket och står alltså på stege. Det gör mig väldigt nervös med tanke på tidigare incidenter i sommar. Hittills emellertid allt väl.

Har idag gjort sitt bästa för att jaga iväg våra gäster. Han lyckades. De gick, och Hamlet var så stolt över att han lyckats få iväg dem.

Nu kommer det att dyka upp många konstiga bilder i den här bloggen innan jag lärt mig hantera detta underverk. Första bilden med nya kameran:

Hej Maja! Hoppas du läser. Det är dina rosor från i lördags jag tränar på! Fler bilder så småningom.

Läser alltså Bodil Malmstens De från norr kommande leoparderna, som äntligen damp ned i brevlådan.  Kan inte nog lovorda denna fantastiska kvinna. Vilket språk! Vilken bildning! Vilken intelligens! Och så underbara bilder. Försöker att läsa bara några sidor i taget så att nöjet skall vara längre, men det är svårt.

Idag kom äntligen leoparderna från norr. Som jag har väntat!

 Foto från falkenbergsrabatt, i den här djungeln finns inga leoparder.

Önskar jag kunde bjuda i verkligheten, nu blir det bara en virtuell räkmacka.

Det lömska nätet av Helene Tursten. Brukade förr kasta mig över hennes deckare så fort de kom ut, men inte så denna gång. Den här kom ut förra året, och den är absolut läsvard. Förstår inte hur den har kunnat undgå mig så länge. I mitt tycke är det den bästa hon skrivit. Handlingen utspelas som alltid i Göteborg, och den här gången i trakter som är välbekanta för mig. Bara det är ju härligt. Så har hon lyckats få till en mycket elegant hopvävd  och välbalanserad story, och som debattinlägg om pedofili på nätet är den skickligt och kunnigt skriven. Hon har läst in sig på sitt ämne. Utan att ta till allt för mycket splatter, och utan att, som så många andra, gotta sig i detaljer, har hon gjort en spännande, faktiskt elegant deckare med ett budskap. Bör läsas av alla föräldrar med unga tonåringar.

Bjuder idag på lila clematis från trädgården.

Det är ju så att det finns dagar när jag inte orkar ut. Morgonrock är alltså mitt favoritplagg. Lite ofrivilligt, men ändå.

Det här är alltså dagens outfit för mig: Pyjamasbyxor från HM, chict avklippt underklänning från tidigt 90-tal, morgonrock från NK, frisyr från helvetet, skall klippa mig på fredag. Accessoir: Liten matchande hundracka. Min mest glamorösa “outfit”. Har även fd vit badrock som accessoiren tuggat på, nopprig fleece-morgonrock som jag ääälskar och en gul i frotté med färgfläckar. Visas eventuellt så småningom.

Den urusla bildkvaliteten beror på de värdelösa batterierna jag köpte billigt i Ullared. Håller inte ens en dag.

dvs Wojtansblogg, från grillningen på Skrea strand. Jättefina, gå in och kolla får ni se. Hamlet och jag har just kommit tillbaka från promenad bort till Hundstranden där vi var i lördags. Alla mina strandbilder är tagna med samma ljussättning. Det beror på att klockan blir 12 innan Hamlet och jag kommer ut.

 Är sommaren slut? Nejdå, SMHI lovar fint väder och det är många pensionärer kvar på stranden. Trots att Hamlet gjort sitt bästa för att jaga bort dem.

Idag har GP gjort en konsumentundersökning på nya generationens kompaktkameror! De är steget under min makes vansinneskamera från igår. Och titta, minsann är inte mitt favoritmärke Olympus bäst i test! Skall nu göra en egen liten undersökning.

Idag skiner solen. Och Tess och Daniel har kommit hem från London. Hurra! Det har haft roligt, förstås, man har det i London. Tess talade om Fortnum & Masons, Towern, London Eye, Mama Mia-musikalen och ekorrarna i Kensington Gardens och jag blir alldeles tårögd och grips av London-längtan.

Igår såg jag roligt program på TV. Det enda sevärda, (nåja, nästan) jag sett på länge. Sveriges fulaste hus, hette det. De två inredarna Tomas och Simon, som även tidigare huserat i TV3, tar sig an de värsta fallen. Tramsigt, med ansträngda fåniga konflikter mellan inredare och hantverkare, och ansträngt homofjoll, MEN: Tomas och Simon är jätteduktiga inredare, som utan att köra över sina “kunder” gör underverk med inredningen så att det passar dem som skall bo i det. Skickligt, och med respekt. Så är det ju helt fasansfullt roligt att se dessa förfärliga hem från början. Det var verkligen på gränsen till det otroliga, och då är jag ändå ganska tolerant för att vara stilfanatiker. Jag tycker att det kan få finnas utrymme för humor också. Inte mycket förstås, men lite grann!